Kristina, min sammanfattning har fortfarande inte dykt upp och jag hittar den inte bland utkasten och texten är kvar på skolans dator/nätverk…vilket är klantigt men jag tänkte inte på att jag borde mejlat den till mig själv, aja, hoppas det inte gör något. Ha en härlig sommar!

Med anledning av nuvarande ekonomiska kris såväl i Norge som hela världen, skriver jag detta brev för att förespråka en lösning på finanskrisen enligt den klassiska skolan.

Den norska regeringen har enligt DI i artikeln ”Norge tär på oljefonden” (2009-09-15), som citeras i Alexandra Lövgrens inlägg ” Norges lösning på krisen” på http://www.s2ochekonomin6.wordpress.com ,  satsat på att lösa den finansiella krisen enligt den keynesianska läran, dvs. använda sig av stimulanspaket för att få ekonomin på fötter igen. Enligt DI, som en Sverigebaserad dagstidning som fokuserar på ekonominyheter, kommer hela 158 miljarder kr att tas från oljefonden för att bekämpa krisen, eller ca 5.7% av den beräknade avkastningen. Detta kommer att leda till att er budget kommer att vara den mest expansiva på 30 år.

 Jag vill starkt avråda er ifrån att utnyttja oljefonden till alltför stora stimulanspaket. Stimulanspaket leder bara till nya konsekvenser, nämligen:

1. En ny bubbla i ekonomin, då överstimulering leder till att konsumtionen bli r onaturligt stor, produktionen skjuter i höjden, priserna höjs och människor början återigen låna för att kunna hantera de höga priserna.
2. Ökad konsumtion leder, som sagt, till att produktionsfaktorerna så småningom blir fullt sysselsatta och priserna höjs. Höjda priser i kombination med oförändrat utbud leder till inflation, och i ett fall där efterfrågan är mycket hög pga. stimulansåtgärder blir även inflationen extremt hög.
3. En uttömning av oljefonden leder till försämrad trovärdighet i den norska ekonomin, som har sin största säkerhet i fonden. Pensionstryggheten som oljefonden ger norska medborgare kommer att betvivlas, vilket leder till att norrmän börjar spara pengar i större utsträckning och konsumtionen minskar.  
4. När den norska staten går in och räddar de norska företagen, bankerna och privatpersonerna leder det till en oförsiktig inställning på marknaden, då vissheten om att staten och oljefonden räddar företag och banker i kris uppmuntrar drastiska investeringar och ogenomtänkta åtgärder. Allt detta ger större svängningar på marknaden och en osäker ekonomi.
5. En ekonomi som baseras på statliga stimulanspaket och inpumpad likviditet baseras också på falsk efterfrågan, vilket inte är hållbart.

Dessa åtgärder stöds av ekonomen Peter Schiffs, som citeras i artikeln ”Levnadsstandarden kommer förändras fundamentalt” i E24, en webbtidning med koppling till dagstidningen SvD.  Schiffs var en av de första som förutsåg finanskrisen, och förespråkar en fri marknadsekonomi enligt den klassiska skolan, vilket jag berör i inlägget ”Lösningarnas konsekvenser”.

Tack för er tid, jag hoppas att Norge nu överger alla planer på att följa den Keynesianksa teorin!

-Sofia Knutsson

Genom att använda er av kapital från oljefonden och använda detta för att stimulera ekonomin har ni använt er av aktiv finanspolitik i Keynes anda (keynesiansk finanspolitik). Jag anser att ni bör fortsätta att föra en aktiv finanspolitik för att ta er ur den djupa lågkonjunkturen, dagens kris. Nedan följer ett fem-punktprogram som jag anser är lämpligt att följa för att lösa problemen.

1. Använd er av räntevapnet och behåll styrräntan på en låg nivå. Detta kommer att påverka kreditinstitut som lär följa styrräntan och på detta sätt kommer förhoppningsvis hushåll att ta lån för att kunna öka konsumtionen. Ökad konsumtion leder till ökad BNP enligt BNP-ekvationen (då C ökar stiger BNP).  Även företag kommer förhoppningsvis att låna från kreditinstitut och använda detta kapital till att öka investeringar som även detta leder till att BNP stiger (I ökar och BNP stiger enligt BNP-ekvationen). Investeringar kommer troligtvis att gynna BNP även i framtiden då dessa kan leda till ökad produktivitet och därmed större utbud som i framtiden lär konsumeras när vi befinner oss i en  konjunkturuppgång.

Denna typ av penningpolitik har har fört i Norge men även många andra länder, däribland USA och Sverige, så det känns därmed som att en ganska bra och trovärdig lösning.

2. Starta projekt, t ex förbättra infrastrukturen eller nybyggen. Detta skulle leda till fler arbetstillfällen, fler anställda och därmed ökade inkomster i form av lön. Konsumtionen ökar (C och G, kanske även I) ökar och BNP stiger. Denna typ av lösning har dessutom regeringar tidigare använt sig av, t ex Sverige under början av 1900-talet.

3. Använd oljefonden till att, inte bara öka pensionsbidragen som ni nyligen har gjort, även för att öka transfereringar i form av ökade bidrag till hushåll. Detta leder till ökad offentlig konsumtion (G) samt ökad privat konsumtion då hushållen får mer kapital att röra sig med och detta leder i sin tur till att BNP stiger, allt enligt BNP-ekvationen.

4. Som Sofia skriver i sitt inlägg ”Lösningar på finanskrisen” anser även jag att ni bör ”Förbättra förutsättningarna för företagande”. Detta kan ni göra genom att, som Sofia föreslår, införa skattelättnader men även, enligt min åsikt, genom att sänka kostnader för nyanställning. Detta kan leda till ökade investeringar, då företag får mer kapital att röra sig med, samt att fler företag nyanställer och arbetslösheten minskar, konsumtionen ökar etc. BNP-tillväxten gynnas och ni tar er så småningom ut ur dagens kris.

5. Utveckla tjänstesektorn. Genom att utveckla tjänstesektorn sätter ni fler människor i arbete vilket leder till ökade intäkter i form av lön vilket lär leda till ökad privat konsumtion (för att de har mer kapital att röra sig med och därmed unnar sig att spendera mer). Ökad konsumtion hos hushållen (C) stiger och därmed ökar BNP. Utökad tjänstesektor skulle även kunna leda till att ni i framtiden skulle kunna ersätta och minska beroendet av oljeexporten – då blir ni inte lika känsliga för oljepriset samt utländsk efterfrågan på olja.

Dessa punkter kan ses som en sorts stimulanspaket, likt många regeringar i världens länder fört fram, och de tycks, som det står i DN-artikeln ”OECD-chefen ser stimulanseffekter”, enligt generalsekreteraren för OECD, Angel Gurria, redan ha gett effekt.

Detta är lösningar som förhoppninsvis kommer att ta Norge ur krisen inom en snar framtid och som dessutom, när ni nått lågkonjunkturen och befinner er i en konjunkturnedgång, kommer att gynna såväl individer som företag och samhället i stort. Fler arbetstillfällen, ökad köpkraft, stigande konsumtion –> bättre livskvalité etc. Helt enkelt ökade flöden inom det ekonomiska kretsloppet som lär gynna alla parter.

/Madeleine Mörch

Jag har under en period haft nöjet att få blogga om den norska ekonomin och hur den nu pågående finansiella krisen på världsmarknaden påverkar Norge. I all min ödmjukhet skulle jag vilja peka på fem olika åtgärder som jag tror skulle hjälpa Norge att på bästa sätt hantera krisen.

Vägen ur krisen – fem råd för Norge

Norge har en unik ställning tack vare oljefonden och den förmögenhet som byggts upp där. Detta innebär att Norge skulle kunna injicera stora summor för att stimulera ekonomin. Detta skulle kanske hjälpa kortsiktigt men  skapa stora problem på lång sikt – t ex kraftigt stigande inflation. Generellt drabbas Norge på samma sätt som övriga världen – med ett stort undantag vilket är att Norge kan självfinansiera sina stimulansinsatser där resten av världen måste låna.

De fem råd jag vill ge är:

1. Använd räntevapnet.  Fortsätt sänka räntan för att stimulera ekonomin. Detta möjliggör för företag och privatpersoner att börja investera och konsumera igen och bromsar därmed nedgången i ekonomin. Precis som Paulina säger i sitt inlägg ”Norge – styrränta” har Norge redan sänkt styrräntan till 2%.
2. Inför stimulanspaket. Inför ett antal stimulanspaket för att få fart på ekonomin. Jag skulle föreslå att Norge inför ROT- bidrag, skrotbilspremier, skattelättnader mm.
3. Finansiera via oljefonden. Finansiera olika stimulanser genom att frigöra medel från oljefonden. Detta medför att Norge kan självfinansiera sina åtgärder utan att behöva belasta den Norska ekonomin framöver. Detta har jag skrivit i mitt tidigare inlägg ”Norges lösning på krisen”
4. Investera i inhemska verksamheter. Bygg upp Norsk industri och företagande. Investera i framtidens norska företag. Detta får en dubbel effekt – på kort sikt stimulerar det ekonomin och på lite längre sikt bygger det upp ett starkt inhemskt näringsliv. En minskning av oljeberoendet måste också till på sikt (utveckla alternativa energikällor och bygg ut välfärden)
5. Utveckla/utbilda norsk arbetskraft. Använd krisen som tillfälle att stärka den norska arbetskraftens konkurrenskraft. Norge kommer aldrig att vara konkurrenskraftigt på löner utan måste vara det på kompetens. Utbildning ger kompetenshöjning samtidigt som det på kort sikt stimulerar ekonomin.

Utöver detta är jag en stor förespråkare av att Norge skall fortsätta sin internationella expansion med hjälp av oljefonden. Detta har jag skrivit om i mitt tidigare inlägg: ”Norge – 2000-talets kolonialmakt”. Oljan är en ändlig resurs och Norge måste ha något att leva på efter det att oljan sinat. Genom att nu investera i andra branscher och andra länder lägger Norge grunden för fortsatt stark ekonomi och medborgarnas välfärd.

Det är min förhoppning att finansministern finner mina förslag intressanta. Självklart står jag till tjänst att vid tillfälle diskutera dessa om finansministern så skulle önska.

Med vänlig hälsning,

Alexandra Lövgren
Enskilda Gymnasiet

P.S. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om källkritik där alla de källor jag använt mig av finns med och där jag diskuterar deras trovärdighet. D:S

Ökade investeringar lär generera fler arbetstillfällen –> hushållen får mer kapital att röra sig med –> konsumtionen ökar (BNP stiger) samt att investeringar ofta gynnar BNP under en längre tid. De flesta flödena (arbetskraft, lån, ränta etc.) inom det ekonomiska kretsloppet lär öka och gynnar därmed de flesta aktörerna på marknaden och därmed även samhället i stort.

Visst får många företag troligtvis ta lån för att investera och därmed får de ökade räntekostnader. I framtiden kan företagen även få svårt att betala tillbaka lånen, likt dagens situation, men när konjunkturuppgången kommer lär företagens inkomster och kapital öka och när då lönsamheten är stor kan de förhoppningsvis betala tillbaka lånen etc. Det gäller bara att de inte blir fartblinda som många tycks ha varit innan när aktörer lånat kapital och konsumerat över sin förmåga. Ungefär som Alexanderson sagt under en sh-lektion (dock i förhållande till statens budgetbalans): underskott är inte farligt så länge det är investeringar som gynnar BNP i framtiden.

Äkthet: är källan äkta dvs det den utger sig för att
Tidssamband: En källa är mer trovärdig ju närmare händelsen i tid den
Oberoende: Första-, andra- eller tredjehandskälla och hur källorna är beroende till varandra.
Tendensfrihet: granskning av material med syfte att klargöra vilka syften källan/författaren har
Urvalet inte snedvridet: inte välja fakta/källor som missleder (t ex bevisa att rökning inte är farligt)
Tolkningen vara korrekt: att man tolkar källan på rätt sätt
Sannolikheten bedöms: att själv göra sin egen sannolikhetsbedömning av källan/ faktan. Om något är ”för bra för att vara sant” måste man behandla källan kritiskt.

När jag går igenom vårt bloggmaterial ser jag att vi använt oss av följande källor:

Tidningar: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dagens Industri, Expressen, Aftonbladet, Metro, Göteborgs Posten, Veckans Affärer och Affärsvärlden

Nättidningar: E24.se, Ekonomifakta.se och SR.se

Böcker: Läroboken Reflex, Källkritik

Offentliga organ: Regeringen.se, Landguiden.se och Ssb.no

Personer: Kristina Alexanderson

Uppslagsverk: Wikipedia

Uppfyller då våra källor en kritisk granskning enligt Torsten Thurén? Först och främst uppfyller Torsten Thurén en kritisk granskning? Han rekommenderas av Skolverket (Kolla Källan) avseende källkritik, hans böcker är av Skolverket rekommenderad kurslitteratur och de ges ut av Liber som står för c 40 procent av all svensk skollitteratur och granskas varje år. Han verkar tåla en källkritisk granskning.

Låt oss då studera våra källor. Först tror jag att det är viktigt att granska oss själva – vilket syfte har vi haft när vi skrivit om Norge och finanskrisen. Här tror jag att vi kan utgå ifrån att vi varit oberoende och bara försökt att på så rättvisande sätt som möjligt förstå krisen, dess effekter och möjliga lösningar. Därmed riskerar vi inte att försöka snedvrida material/källor/fakta för att leda något i bevis som inte finns. I arbetet har vi genomgående använt oss av andra- eller tredjehandskällor vilket innebär att vi måste sätta stor tillit till källans ursprung och trovärdighet.

För att förenkla analysen av våra källor försöker jag nedan dela in dem i tre grupper. Starka, medel och svaga. Hur gör jag då dessa grupperingar? Jag har använt mig av följande kriterier:

Starka källor: Måste uppfylla följande kriterier: Äkthet, Tidssamband, Oberoende, Tendensfrihet, urvalet inte snedvridet, Tolkningen vara korrekt och god sannolikhetsbedömning dvs de måste uppfylla alla Torsten Thuréns kriterier.

Medelstarka källor: Uppfyller äkthet, oberoende och tidssamband. Men det är inte tydligt med syfte, snedvridning eller tolkning.

Svaga källor: Saknar grundläggande krav för att uppfylla en trovärdig källa
Våra bloggkällor skulle jag vilja kategorisera enligt följande:

Starka källor: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten, boken Källkritik, Regeringen.se, Affärsvärlden, SR.se, läroboken Reflex, Khristina Alexanderson

Medelstarka källor: Expressen, Aftonbladet, Veckans Affärer, Dagens Industri, E24.se, Ekonomifakta.se,

Svaga källor: Wikipedia, Metro
Låt mig via några exempel förklara hur jag tänkt. Jag har kategoriserat Dagens Nyheter som en stark källa. DN är Sveriges största oberoende tidning, den har egna journalister som gör egen faktainsamling och källkontroll, den får presstöd och granskas varje år för bekräfta att den uppfyller oberoende- och faktakriterier. Den har en lång historia och citeras dagligen i andra och tredje hand i andra medier som trovärdig källa.

Expressen faller däremot i kategorin medelstarka källor. Den uppfyller vissa grundläggande kriterier, men har en liten egen journalistkår och köper ofta andrahandsnyheter. Den utger sig inte heller för att vara helt objektiv och källkritisk i sina reportage.

Wikipedia och Metro hamnar i kategorin svaga källor. Metro köper i princip in allt sitt material i andra eller tredje hand. De har nästan inga undersökande journalister anställda. Det sker väldigt liten källkritisk granskning. Wikipedia är okontrollerat och har svårt att uppfylla några av Torsten Thuréns kriterier för källkritik.

Mot bakgrund av ovanstående tror jag att vi i vårt bloggande använt oss av i stor utsträckning trovärdiga källor för det syfte vi haft med vår uppgift. När jag studerar listan kan jag tycka att vi kanske borde ha använt oss av fler direkta norska källor (norsk dagspress, TV, radio och forskare). Vad tycker ni? Fungerar modellen? Lägg gärna till eller dra ifrån!

Alex

Statistik över Norgeblogg 17 maj

Ni vet att jag är imponerad av er… men också mycket stolt!

K

Idag är en glad dag för alla norrmän. Kombinerat med firandet av deras nationaldag kan Norge glädjas åt den storslagna vinsten i Eurovision Song Contest (yey!). Den otroligt charmiga Alexander Rybak som ledde Norge till vinsten sjöng en jättesöt låt som ni kan lyssna på här.

Och glada norrmän lär vi se mer av i framtiden, delvis tack vare denna vinst. För nästa år ska Norge vara värdlandet för Eurovision Song Contest vilket innebär mycket reklam för landet och många besökare vilket kommer att ge ökad turism. Det kommer leda till ökad tillväxt ( BNP upp) eftersom Norge kommer exportera tjänsten ” besök vårt land”. Troligtvis kommer det att finnas fler jobb inom tjänstesektorn i och med hela arrangemanget vilket också kommer att gynna landets ekonomi.

Det går riktigt bra för Norge, ekonomiskt som kulturellt!

PS. Något jag inte riktigt kan förstå är hur Islands bidrag kunde komma på andra plats, det var inte alls sååå bra. Men min teori är att Europa tycker så synd om stackars (kr)island som har så stora ekonomiska problem så de sympatiröstade.