Finansminister Halvorsen,

Med anledning av nuvarande ekonomiska kris såväl i Norge som hela världen, skriver jag detta brev för att förespråka en lösning på finanskrisen enligt den klassiska skolan.

Den norska regeringen har enligt DI i artikeln ”Norge tär på oljefonden” (2009-09-15), som citeras i Alexandra Lövgrens inlägg ” Norges lösning på krisen” på http://www.s2ochekonomin6.wordpress.com ,  satsat på att lösa den finansiella krisen enligt den keynesianska läran, dvs. använda sig av stimulanspaket för att få ekonomin på fötter igen. Enligt DI, som en Sverigebaserad dagstidning som fokuserar på ekonominyheter, kommer hela 158 miljarder kr att tas från oljefonden för att bekämpa krisen, eller ca 5.7% av den beräknade avkastningen. Detta kommer att leda till att er budget kommer att vara den mest expansiva på 30 år.

 Jag vill starkt avråda er ifrån att utnyttja oljefonden till alltför stora stimulanspaket. Stimulanspaket leder bara till nya konsekvenser, nämligen:

1. En ny bubbla i ekonomin, då överstimulering leder till att konsumtionen bli r onaturligt stor, produktionen skjuter i höjden, priserna höjs och människor början återigen låna för att kunna hantera de höga priserna.
2. Ökad konsumtion leder, som sagt, till att produktionsfaktorerna så småningom blir fullt sysselsatta och priserna höjs. Höjda priser i kombination med oförändrat utbud leder till inflation, och i ett fall där efterfrågan är mycket hög pga. stimulansåtgärder blir även inflationen extremt hög.
3. En uttömning av oljefonden leder till försämrad trovärdighet i den norska ekonomin, som har sin största säkerhet i fonden. Pensionstryggheten som oljefonden ger norska medborgare kommer att betvivlas, vilket leder till att norrmän börjar spara pengar i större utsträckning och konsumtionen minskar.  
4. När den norska staten går in och räddar de norska företagen, bankerna och privatpersonerna leder det till en oförsiktig inställning på marknaden, då vissheten om att staten och oljefonden räddar företag och banker i kris uppmuntrar drastiska investeringar och ogenomtänkta åtgärder. Allt detta ger större svängningar på marknaden och en osäker ekonomi.
5. En ekonomi som baseras på statliga stimulanspaket och inpumpad likviditet baseras också på falsk efterfrågan, vilket inte är hållbart.

Dessa åtgärder stöds av ekonomen Peter Schiffs, som citeras i artikeln ”Levnadsstandarden kommer förändras fundamentalt” i E24, en webbtidning med koppling till dagstidningen SvD.  Schiffs var en av de första som förutsåg finanskrisen, och förespråkar en fri marknadsekonomi enligt den klassiska skolan, vilket jag berör i inlägget ”Lösningarnas konsekvenser”.

Tack för er tid, jag hoppas att Norge nu överger alla planer på att följa den Keynesianksa teorin!

-Sofia Knutsson

Källkritik

KÄLLKRITIK
För att granska våra källor har jag valt använda mig av Torsten Thurén som skrivit boken Källkritik (Liber). I sin bok listar han sju kriterier att använda sig av för kritiskt granskande av källor. De sju kriterierna är:

Äkthet: är källan äkta dvs det den utger sig för att
Tidssamband: En källa är mer trovärdig ju närmare händelsen i tid den
Oberoende: Första-, andra- eller tredjehandskälla och hur källorna är beroende till varandra.
Tendensfrihet: granskning av material med syfte att klargöra vilka syften källan/författaren har
Urvalet inte snedvridet: inte välja fakta/källor som missleder (t ex bevisa att rökning inte är farligt)
Tolkningen vara korrekt: att man tolkar källan på rätt sätt
Sannolikheten bedöms: att själv göra sin egen sannolikhetsbedömning av källan/ faktan. Om något är ”för bra för att vara sant” måste man behandla källan kritiskt.

När jag går igenom vårt bloggmaterial ser jag att vi använt oss av följande källor:

Tidningar: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dagens Industri, Expressen, Aftonbladet, Metro, Göteborgs Posten, Veckans Affärer och Affärsvärlden

Nättidningar: E24.se, Ekonomifakta.se och SR.se

Böcker: Läroboken Reflex, Källkritik

Offentliga organ: Regeringen.se, Landguiden.se och Ssb.no

Personer: Kristina Alexanderson

Uppslagsverk: Wikipedia

Uppfyller då våra källor en kritisk granskning enligt Torsten Thurén? Först och främst uppfyller Torsten Thurén en kritisk granskning? Han rekommenderas av Skolverket (Kolla Källan) avseende källkritik, hans böcker är av Skolverket rekommenderad kurslitteratur och de ges ut av Liber som står för c 40 procent av all svensk skollitteratur och granskas varje år. Han verkar tåla en källkritisk granskning.

Låt oss då studera våra källor. Först tror jag att det är viktigt att granska oss själva – vilket syfte har vi haft när vi skrivit om Norge och finanskrisen. Här tror jag att vi kan utgå ifrån att vi varit oberoende och bara försökt att på så rättvisande sätt som möjligt förstå krisen, dess effekter och möjliga lösningar. Därmed riskerar vi inte att försöka snedvrida material/källor/fakta för att leda något i bevis som inte finns. I arbetet har vi genomgående använt oss av andra- eller tredjehandskällor vilket innebär att vi måste sätta stor tillit till källans ursprung och trovärdighet.

För att förenkla analysen av våra källor försöker jag nedan dela in dem i tre grupper. Starka, medel och svaga. Hur gör jag då dessa grupperingar? Jag har använt mig av följande kriterier:

Starka källor: Måste uppfylla följande kriterier: Äkthet, Tidssamband, Oberoende, Tendensfrihet, urvalet inte snedvridet, Tolkningen vara korrekt och god sannolikhetsbedömning dvs de måste uppfylla alla Torsten Thuréns kriterier.

Medelstarka källor: Uppfyller äkthet, oberoende och tidssamband. Men det är inte tydligt med syfte, snedvridning eller tolkning.

Svaga källor: Saknar grundläggande krav för att uppfylla en trovärdig källa
Våra bloggkällor skulle jag vilja kategorisera enligt följande:

Starka källor: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten, boken Källkritik, Regeringen.se, Affärsvärlden, SR.se, läroboken Reflex, Khristina Alexanderson

Medelstarka källor: Expressen, Aftonbladet, Veckans Affärer, Dagens Industri, E24.se, Ekonomifakta.se,

Svaga källor: Wikipedia, Metro
Låt mig via några exempel förklara hur jag tänkt. Jag har kategoriserat Dagens Nyheter som en stark källa. DN är Sveriges största oberoende tidning, den har egna journalister som gör egen faktainsamling och källkontroll, den får presstöd och granskas varje år för bekräfta att den uppfyller oberoende- och faktakriterier. Den har en lång historia och citeras dagligen i andra och tredje hand i andra medier som trovärdig källa.

Expressen faller däremot i kategorin medelstarka källor. Den uppfyller vissa grundläggande kriterier, men har en liten egen journalistkår och köper ofta andrahandsnyheter. Den utger sig inte heller för att vara helt objektiv och källkritisk i sina reportage.

Wikipedia och Metro hamnar i kategorin svaga källor. Metro köper i princip in allt sitt material i andra eller tredje hand. De har nästan inga undersökande journalister anställda. Det sker väldigt liten källkritisk granskning. Wikipedia är okontrollerat och har svårt att uppfylla några av Torsten Thuréns kriterier för källkritik.

Mot bakgrund av ovanstående tror jag att vi i vårt bloggande använt oss av i stor utsträckning trovärdiga källor för det syfte vi haft med vår uppgift. När jag studerar listan kan jag tycka att vi kanske borde ha använt oss av fler direkta norska källor (norsk dagspress, TV, radio och forskare). Vad tycker ni? Fungerar modellen? Lägg gärna till eller dra ifrån!

Alex

En kamp mellan stjärnbilder – orsak till finanskrisen?

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord: