Finansminister Halvorsen,

Med anledning av nuvarande ekonomiska kris såväl i Norge som hela världen, skriver jag detta brev för att förespråka en lösning på finanskrisen enligt den klassiska skolan.

Den norska regeringen har enligt DI i artikeln ”Norge tär på oljefonden” (2009-09-15), som citeras i Alexandra Lövgrens inlägg ” Norges lösning på krisen” på http://www.s2ochekonomin6.wordpress.com ,  satsat på att lösa den finansiella krisen enligt den keynesianska läran, dvs. använda sig av stimulanspaket för att få ekonomin på fötter igen. Enligt DI, som en Sverigebaserad dagstidning som fokuserar på ekonominyheter, kommer hela 158 miljarder kr att tas från oljefonden för att bekämpa krisen, eller ca 5.7% av den beräknade avkastningen. Detta kommer att leda till att er budget kommer att vara den mest expansiva på 30 år.

 Jag vill starkt avråda er ifrån att utnyttja oljefonden till alltför stora stimulanspaket. Stimulanspaket leder bara till nya konsekvenser, nämligen:

1. En ny bubbla i ekonomin, då överstimulering leder till att konsumtionen bli r onaturligt stor, produktionen skjuter i höjden, priserna höjs och människor början återigen låna för att kunna hantera de höga priserna.
2. Ökad konsumtion leder, som sagt, till att produktionsfaktorerna så småningom blir fullt sysselsatta och priserna höjs. Höjda priser i kombination med oförändrat utbud leder till inflation, och i ett fall där efterfrågan är mycket hög pga. stimulansåtgärder blir även inflationen extremt hög.
3. En uttömning av oljefonden leder till försämrad trovärdighet i den norska ekonomin, som har sin största säkerhet i fonden. Pensionstryggheten som oljefonden ger norska medborgare kommer att betvivlas, vilket leder till att norrmän börjar spara pengar i större utsträckning och konsumtionen minskar.  
4. När den norska staten går in och räddar de norska företagen, bankerna och privatpersonerna leder det till en oförsiktig inställning på marknaden, då vissheten om att staten och oljefonden räddar företag och banker i kris uppmuntrar drastiska investeringar och ogenomtänkta åtgärder. Allt detta ger större svängningar på marknaden och en osäker ekonomi.
5. En ekonomi som baseras på statliga stimulanspaket och inpumpad likviditet baseras också på falsk efterfrågan, vilket inte är hållbart.

Dessa åtgärder stöds av ekonomen Peter Schiffs, som citeras i artikeln ”Levnadsstandarden kommer förändras fundamentalt” i E24, en webbtidning med koppling till dagstidningen SvD.  Schiffs var en av de första som förutsåg finanskrisen, och förespråkar en fri marknadsekonomi enligt den klassiska skolan, vilket jag berör i inlägget ”Lösningarnas konsekvenser”.

Tack för er tid, jag hoppas att Norge nu överger alla planer på att följa den Keynesianksa teorin!

-Sofia Knutsson

Fem-punktprogram till finansministern

Större delen av världens länder befinner sig i en ekonomisk kris, det vi kallar finanskrisen. Norge är inget undantag även om ni klarat er förhållandevis bra tack vare oljefonden. Icke desto mindre läste jag igår artikeln ”Norges konjunktur svagare än väntat” på di.se där det står att siffror från Norges statistikbyrå (säker källa från ert eget led) visar att “Norges bruttonationalprodukt (BNP) från fastlandet minskat två kvartal i rad och att Norge befinner sig i recession.” Krisen i Norge: arbetslösheten är inte så stor i Norge men enligt statistik från den norska statistikbyrån så ökar den och därmed får hushållen mindre att röra sig med och konsumtionen minskar (vilket ytterligare statistik från den norska statistikbyrån visar). Företag drabbas av detta för att de inte får sina varor sålda, intäkterna minska och de tvingas avskeda anställda. Kort och gott ligger i princip hela samhället i dvala och ingen blir glad för detta. Krisen i Norge kan självklart förklaras ytterligare men helt klart är att åtgärder bör vidtas.

Genom att använda er av kapital från oljefonden och använda detta för att stimulera ekonomin har ni använt er av aktiv finanspolitik i Keynes anda (keynesiansk finanspolitik). Jag anser att ni bör fortsätta att föra en aktiv finanspolitik för att ta er ur den djupa lågkonjunkturen, dagens kris. Nedan följer ett fem-punktprogram som jag anser är lämpligt att följa för att lösa problemen.

 

1. Använd er av räntevapnet och behåll styrräntan på en låg nivå. Detta kommer att påverka kreditinstitut som lär följa styrräntan och på detta sätt kommer förhoppningsvis hushåll att ta lån för att kunna öka konsumtionen. Ökad konsumtion leder till ökad BNP enligt BNP-ekvationen (då C ökar stiger BNP).  Även företag kommer förhoppningsvis att låna från kreditinstitut och använda detta kapital till att öka investeringar som även detta leder till att BNP stiger (I ökar och BNP stiger enligt BNP-ekvationen). Investeringar kommer troligtvis att gynna BNP även i framtiden då dessa kan leda till ökad produktivitet och därmed större utbud som i framtiden lär konsumeras när vi befinner oss i en  konjunkturuppgång.

Denna typ av penningpolitik har har fört i Norge men även många andra länder, däribland USA och Sverige, så det känns därmed som att en ganska bra och trovärdig lösning.

2. Starta projekt, t ex förbättra infrastrukturen eller nybyggen. Detta skulle leda till fler arbetstillfällen, fler anställda och därmed ökade inkomster i form av lön. Konsumtionen ökar (C och G, kanske även I) ökar och BNP stiger. Denna typ av lösning har dessutom regeringar tidigare använt sig av, t ex Sverige under början av 1900-talet.

3. Använd oljefonden till att, inte bara öka pensionsbidragen som ni nyligen har gjort, även för att öka transfereringar i form av ökade bidrag till hushåll. Detta leder till ökad offentlig konsumtion (G) samt ökad privat konsumtion då hushållen får mer kapital att röra sig med och detta leder i sin tur till att BNP stiger, allt enligt BNP-ekvationen.

4. Som Sofia skriver i sitt inlägg ”Lösningar på finanskrisen” anser även jag att ni bör ”Förbättra förutsättningarna för företagande”. Detta kan ni göra genom att, som Sofia föreslår, införa skattelättnader men även, enligt min åsikt, genom att sänka kostnader för nyanställning. Detta kan leda till ökade investeringar, då företag får mer kapital att röra sig med, samt att fler företag nyanställer och arbetslösheten minskar, konsumtionen ökar etc. BNP-tillväxten gynnas och ni tar er så småningom ut ur dagens kris.

5. Utveckla tjänstesektorn. Genom att utveckla tjänstesektorn sätter ni fler människor i arbete vilket leder till ökade intäkter i form av lön vilket lär leda till ökad privat konsumtion (för att de har mer kapital att röra sig med och därmed unnar sig att spendera mer). Ökad konsumtion hos hushållen (C) stiger och därmed ökar BNP. Utökad tjänstesektor skulle även kunna leda till att ni i framtiden skulle kunna ersätta och minska beroendet av oljeexporten – då blir ni inte lika känsliga för oljepriset samt utländsk efterfrågan på olja.

Dessa punkter kan ses som en sorts stimulanspaket, likt många regeringar i världens länder fört fram, och de tycks, som det står i DN-artikeln ”OECD-chefen ser stimulanseffekter”, enligt generalsekreteraren för OECD, Angel Gurria, redan ha gett effekt.

Detta är lösningar som förhoppninsvis kommer att ta Norge ur krisen inom en snar framtid och som dessutom, när ni nått lågkonjunkturen och befinner er i en konjunkturnedgång, kommer att gynna såväl individer som företag och samhället i stort. Fler arbetstillfällen, ökad köpkraft, stigande konsumtion –> bättre livskvalité etc. Helt enkelt ökade flöden inom det ekonomiska kretsloppet som lär gynna alla parter.

 

/Madeleine Mörch

5-punktsprogram till Norges finansminister för att lösa finanskrisen

Finansminister Halvorsen,

Jag har under en period haft nöjet att få blogga om den norska ekonomin och hur den nu pågående finansiella krisen på världsmarknaden påverkar Norge. I all min ödmjukhet skulle jag vilja peka på fem olika åtgärder som jag tror skulle hjälpa Norge att på bästa sätt hantera krisen.

Vägen ur krisen – fem råd för Norge

Norge har en unik ställning tack vare oljefonden och den förmögenhet som byggts upp där. Detta innebär att Norge skulle kunna injicera stora summor för att stimulera ekonomin. Detta skulle kanske hjälpa kortsiktigt men  skapa stora problem på lång sikt – t ex kraftigt stigande inflation. Generellt drabbas Norge på samma sätt som övriga världen – med ett stort undantag vilket är att Norge kan självfinansiera sina stimulansinsatser där resten av världen måste låna.

De fem råd jag vill ge är:

1. Använd räntevapnet.  Fortsätt sänka räntan för att stimulera ekonomin. Detta möjliggör för företag och privatpersoner att börja investera och konsumera igen och bromsar därmed nedgången i ekonomin. Precis som Paulina säger i sitt inlägg ”Norge – styrränta” har Norge redan sänkt styrräntan till 2%.
2. Inför stimulanspaket. Inför ett antal stimulanspaket för att få fart på ekonomin. Jag skulle föreslå att Norge inför ROT- bidrag, skrotbilspremier, skattelättnader mm.
3. Finansiera via oljefonden. Finansiera olika stimulanser genom att frigöra medel från oljefonden. Detta medför att Norge kan självfinansiera sina åtgärder utan att behöva belasta den Norska ekonomin framöver. Detta har jag skrivit i mitt tidigare inlägg ”Norges lösning på krisen”
4. Investera i inhemska verksamheter. Bygg upp Norsk industri och företagande. Investera i framtidens norska företag. Detta får en dubbel effekt – på kort sikt stimulerar det ekonomin och på lite längre sikt bygger det upp ett starkt inhemskt näringsliv. En minskning av oljeberoendet måste också till på sikt (utveckla alternativa energikällor och bygg ut välfärden)
5. Utveckla/utbilda norsk arbetskraft. Använd krisen som tillfälle att stärka den norska arbetskraftens konkurrenskraft. Norge kommer aldrig att vara konkurrenskraftigt på löner utan måste vara det på kompetens. Utbildning ger kompetenshöjning samtidigt som det på kort sikt stimulerar ekonomin.

 

Utöver detta är jag en stor förespråkare av att Norge skall fortsätta sin internationella expansion med hjälp av oljefonden. Detta har jag skrivit om i mitt tidigare inlägg: ”Norge – 2000-talets kolonialmakt”. Oljan är en ändlig resurs och Norge måste ha något att leva på efter det att oljan sinat. Genom att nu investera i andra branscher och andra länder lägger Norge grunden för fortsatt stark ekonomi och medborgarnas välfärd.

Det är min förhoppning att finansministern finner mina förslag intressanta. Självklart står jag till tjänst att vid tillfälle diskutera dessa om finansministern så skulle önska.

Med vänlig hälsning,

Alexandra Lövgren
Enskilda Gymnasiet

 

P.S. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om källkritik där alla de källor jag använt mig av finns med och där jag diskuterar deras trovärdighet. D:S

Företag bör investera

Jag läste nyss en artikel på di.se, ”Norges konjunktur svagare än väntat” går ej att länka till artikeln från 19 maj), där det står att siffror från Norges statistikbyrå visar att ”Norges bruttonationalprodukt (BNP) från fastlandet minskat två kvartal i rad och att Norge befinner sig i recession.” För att få BNP att stiga igen och för att Norge ska ta sig ur denna finanskris så tror jag att en lösning på gruppnivå är att företag ökar investeringar. Detta är möjligt för de företag som har kapital men även för de som inte har det då politiker den senaste tiden använt sig av penningpolitiken då de under flera etapper sänkt styrräntan (vilket man bl a kan läsa i E24:s artikel ”Norge sänker räntan” ).

Ökade investeringar lär generera fler arbetstillfällen –> hushållen får mer kapital att röra sig med –> konsumtionen ökar (BNP stiger) samt att investeringar ofta gynnar BNP under en längre tid. De flesta flödena (arbetskraft, lån, ränta etc.) inom det ekonomiska kretsloppet lär öka och gynnar därmed de flesta aktörerna på marknaden och därmed även samhället i stort.

Visst får många företag troligtvis ta lån för att investera och därmed får de ökade räntekostnader. I framtiden kan företagen även få svårt att betala tillbaka lånen, likt dagens situation, men när konjunkturuppgången kommer lär företagens inkomster och kapital öka och när då lönsamheten är stor kan de förhoppningsvis betala tillbaka lånen etc. Det gäller bara att de inte blir fartblinda som många tycks ha varit innan när aktörer lånat kapital och konsumerat över sin förmåga. Ungefär som Alexanderson sagt under en sh-lektion (dock i förhållande till statens budgetbalans): underskott är inte farligt så länge det är investeringar som gynnar BNP i framtiden.

Norges lösning på krisen

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Aktiv finanspolitik

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Norge: den ekonomiska politikens mål

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Orsaker i Norge

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Banker och finansinstitut

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Världens finanskris också Norges

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord: